Shaun Goater Dare to be different

Dare To Be Different med Shaun Goater: Min historia

Om intervjuserien “Dare To Be Different “

Dare to be different handlar om de som vågar gå sin egen väg, de som vågar vara annorlunda. Serien består av en rad intervjuer med före detta Premier League spelare som tagit just den resan och vi har låtit dem berättade för oss hur olika deras vägar till toppen har sett ut. 

När vi ändå haft spelarna på kroken har vi tagit tillfället i akt att fråga dem om deras syn på den aktuella situationen i deras respektive gamla klubbar. Varje intervju är därför uppdelad i två delar, en som vi valt att kalla “Min historia” och som handlar om just detta, och en som valt att kalla “Aktuella händelser”.

Du hittar alla intervjuer med de före detta Premier league karaktärerna här

Shaun Goater: Min Manchester City-historia 

“Det fanns en tid när jag fick en frispark emot mig och Manchester Citys fans skrek åt mig att jag skulle gå av planen.” 

Det kan vara svårt att tro att Shaun Goater, en spelare som med tiden blev en legend med över 100 mål för Manchester City, från början blev utbuad av fansen. Goaters karriär har inte varit en dans på rosor. Han har tidvis fått hålla huvudet lågt och fogat sig efter andra men det gjorde bara att han blev ännu bättre som spelare.

Det är en historia där jag gick “against all the odds” berättar Goater, som kommer från Bermuda, ett land med ca 60 000 invånare. 

Även om Goater nu är sedd som en gammal hjälte av Manchester City fansen så var det faktiskt i Manchester United som hans resa startade. Efter att ha blivit upptäckt av Manchester Uniteds scouter hemma på Bermuda, blev han inbjuden till Old Trafford för att provspela. Det ledde till ett professionellt kontrakt strax därefter. Även om hans tid i Manchester United slutade som en besvikelse så lärde han sig att anpassa sig vilket faktiskt lade grunden till en ljusare framtid. 

“Över hela världen vill spelare ta sig till England och spela klubbfotboll, att jag lyckades ta mig dit var enormt” säger Goater. ”Nej, jag var inte framgångsrik i United, jag var till och med tvungen att gå ner några nivåer för att spela i Rotherham. Det var egentligen för att lära mig hur engelsk fotboll ska spelas.” 

“Att börja spela i England var tufft i sig men jag behövde också vänja mig med vädret och kulturen. Jag tyckte att det var så grått och trist, men det kanske är för att jag spenderade början av min karriär i Manchester, jag hade aldrig varit med om att det kunde vara så kallt. Jag kommer ihåg att jag tänkte att vi definitivt inte skulle spela första gången jag såg snö men min manager ringde mig undrade var jag höll hus. Jag förstod inte vad han menade, jag låg ju kvar i sängen eftersom jag trodde att träningen var inställd på grund av snön.”

Det dröjde inte länge innan han fick sina gulddagar och målen började trilla in för Rotherham och Bristol City. Det var 1998, nio år efter att han lämnade Manchester United, som Manchester City hörde av sig till honom. 

Eftersom klubben var på väg ner till division tre i engelsk fotboll så hade de inte direkt samma tillgångar som dagens Manchester City, som nu har många troféer och mycket pengar. Men fansens stöd var ändå lika starkt som det alltid hade varit enligt Goater själv.

“Trots att Manchester City hade sina problem så hade de ändå 33 000 fans på sina matcher och det säger ju en hel del. Manchester City var på väg ner i andradivisionen men det var ändå en stor klubb att börja spela för. Deras fans var så passionerade så jag ville verkligen ge mitt allt.”

Vi kommer in på Goaters tidiga dagar i Manchester City och den ansträngda relationen med fansen som då faktiskt buade ut honom. Goater rekryterade en idrottspsykolog för att få hjälp med att komma över problemen med fansen. Psykologen sa att en del av illviljan mot honom kunde bero på det faktum att han påstått att han skulle göra 25 mål för Manchester City under sin första säsong.

“Min relation med Manchester Citys fans har även den varit en resa eftersom publiken inte gillade mig under mitt första år”, minns Goater. 

“Fansen undrade säkert vem jag var, de såg mig spela och tänkte att jag inte var så bra som folk påstod. Det blev en irriterad stämning hos Manchester City fansen eftersom jag framstod som arrogant, men jag pratade bara om vad jag hade lyckats med tidigare på samma nivå. Fansen hade inga problem med att säga vad de tyckte och tänkte om mig och jag kände mig besviken över att inte ha fansens fulla stöd. Att spela under den pressen var något nytt.”

Goater lyckades till slut ändå göra 21 mål under den första säsongen i klubben 1998-99 och året därpå lyckades han få till ytterligare 29 mål, vilket gjorde att han utsågs till årets spelare av klubben. Eftersom de vann flera matcher på rad så bidrog han till att säkra Manchester Citys återkomst till Premier League.

“Att spela i Premier League var en dröm som gick i uppfyllelse” berättar Goater. ”Jag är ungen som kommer från Bermuda och drömde om Premier League när jag lekte i parken. Vi brukade kalla vår fotbollsplan för ‘Wembley’. Nu har jag haft turen att få spela på Wembley vid ett par tillfällen och även vinna där. Det var underbart. ” 

Efter att ha återvänt hem varje sommar för att driva ett fotbollsläger för ungdomar så blev Goater hedrad av Bermudas regering för sina tjänster till bermudansk fotboll. Han blev till och med tilldelad en MBE (Member of the British Empire) och en “Shaun Goater-day”.

“Jag vet inte hur många gånger jag behövde förklara att Shaun Goaters day var den 21 Juni 2000 och en endast den dagen och det året!” berättar Goater. 

“Jag kommer ihåg den 21 Juni några år senare när Manchester Citys fans och några klubbmedlemmar sa att det var Shaun Goaters day. Min telefon gick på högvarv och folk undrade vad jag skulle göra på min egen dag. Än idag måste jag reda ut det här och förklara hur det ligger till. Jag hör fans som säger ‘Jag ska åka till Bermuda på Shaun Goaters Dag, händer det något speciellt där då?‘ och jag kan inte låta bli att skoja med dem och säga ‘Ja du, det är mycket som händer. Det kommer hända lite allt möjligt, du kommer bland annat kunna se en bilparad som cruisar genom stan.”

Även om deras första säsong tillbaka i Premier League slutade med nedflyttning 2001, så fick Manchester City ett rejält uppsving de kommande två åren under Kevin Keegans ledning. På så sätt kunde de försäkra sig om att spela på toppnivå under klubbens sista kampanj på Maine Road. 

Nu när han spelade tillsammans med Nicolas Anelka och Robbie Fowler så blev det svårare och svårare för Goater att få tid på planen. Trots det så skulle han den säsongen spela i det sista Manchester-derbyt på Maine Road, vilket förmodligen ledde till hans bästa tid i en Manchester City-tröja någonsin. Det är för att han lyckades få in två mål i den matchen vilket gjorde att han kom upp i sina 100 mål för klubben. 

“Alla påpekade att de viktigaste matcherna var mot United” säger Goater. 

”United var förebilden som vann trofé efter trofé medan vi var de ’högljudda grannarna’ som Alex Ferguson uttryckte det. Att jag lyckades göra mina 99: e och 100:e mål för City i det sista derbyt mot United, det kunde inte ha blivit mycket bättre än så. För att vara ärlig visste jag inte ens att jag faktiskt låg på 99 mål för klubben när jag fick in 100:an! Minnena från den dagen är fortfarande väldigt starka”

Samtidigt som Manchester City flyttade från Maine Road när säsongen tog slut var det även dags för Goater att byta arena. Sommaren 2003 tog han efter en lång Manchester City karriär steget vidare till Reading. Om livet i Manchester City börjat så dåligt som bara möjligt, så kunde Goater dock inte fått ett bättre slut när han fick leda klubben till vinst i den sista matchen någonsin på Maine Road. Vid denna tidpunkten märktes det att fansens tidigare ovilja mot Goater hade försvunnit. Inte minst vart detta tydligt då fansen tilldelat honom inte mindre än två läktarsånger. ‘Feed The Goat’ och ‘Who Let The Goat Out’ hördes nu på Main Road som en hyllning till Goaters City-karriär.

“Det var en känslosam dag att leda ut Manchester City i den sista matchen på Maine Road, vilket även var min sista match i klubben. Eftersom jag hade haft en svår start i klubben var det väldigt stort för mig att till slut leda laget, eftersom jag visste att jag hade vunnit över fansen på min sida” säger Goater.

”Ord räcker inte till för att berömma City -fansen. Att jag dessutom fortfarande har fans som sjunger ‘Feed The Goat‘, det är något jag aldrig hade kunnat föreställa mig under min första säsong i klubben. Jag hörde fans säga ‘vet du vad, varje säsong är det den här snubben som gör mest mål‘.”

“Det var när vi kom in på den andra säsongen som de började med att sjunga ‘Who Let The Goat Out’ och ‘Feed The Goat’. Jag var så van vid att alltid vara fokuserad på spelet så när jag hörde dem sjunga första gången så gick jag in i omklädningsrummet och tänkte att de sjöng om Marc-Vivien Foe. Killarna i laget sa åt mig att ‘Nej Shaun, de sjunger om dig. De sjunger Feed The Goat.’ Jag tänkte då att det är jag helt okej med.”

Goaters karriär avslutades med fler gyllene år i Reading, Coventry och Southend. Ändå skulle det bli den sista matchen i hans karriär, en rutinmässig match för Southend mot Bristol City, som mot alla odds verkligen skulle komma att visa vilken inverkan Goater haft på sina fans. Att 400 City fans gjorde resan söderut för att se matchen visar verkligen att beslutsamhet att förbättras och hårt arbete alltid lönar sig.

“Jag var så stolt under den där sista Southend matchen och det var verkligen en känslosam dag” minns Goater. ”Att ha 400 City-fans på plats var helt otroligt. Jag tror inte att någon annan klubb har behövt förbereda sig för supportrar från tre olika klubbar. Att de gjorde den resan som tar fyra timmar var fantastisk och jag älskade det. Att få så många fans att komma dit och stödja mig i min sista match var verkligen vackert.”

”Jag tror att när jag ser tillbaka så var min arbetsmoral och min beslutsamhet nycklarna till min framgång. Ja, resan var tuff, men när jag ser tillbaka så ångrar jag ingenting. Det jag gick igenom lärde mig att växa som människa. Jag lärde mig mycket om mig själv, att jag inte slutar och ger upp när det finns utmaningar eller motgångar. När jag ser tillbaka på det så är jag riktigt nöjd med min resa.”

Goater kan hjälpa City att värva Håland 

Att Manchester City inte har någon som spelar med nummer 9 på ryggen har hittills skapat rubriker över hela Europa. När vi satt och pratade om hans gyllene dagar i Manchester så började Shaun Goater även att prata om mer aktuella ämnen. Bland annat kom han in på att om Manchester City behöver hjälp med att värva Håland så är han rätt man för jobbet. Goater har ju tidigare själv spelat med Hålands pappa Alf-Inge Håland.

“Om de behöver att jag snackar med Alf så gör jag vad jag kan.”

Goater sa även att han tror att Manchester City är ett bra lag för Håland, något du kan läsa mer om i  den andra delen av intervjun med Shaun Goater.

Om du tycker om Premier League lika mycket som vi gör så kom ihåg att du på Casumo kan betta på alla matcher båda innan avspark och live. Njut av matcherna och ta reda på mer om Premier League betting på Casumo här.


Åldersgräns för spel: 18 år | Spela ansvarsfullt – spel kan vara beroendeframkallande | Behöver du hjälp finns Stödlinjen: 020 81 91 00 | Regler & Villkor gäller | Stödlinjen.se

Åldersgräns för spel: 18 år | Spela ansvarsfullt | Regler & Villkor gäller | Stödlinjen.se| Spelpaus.se
Odds: Alla odds kan ändras.

 

Nya spelare får

100% bonus upp till 500 kr + 40 Free Spins i Big Bass Bonanza

Registrera

18+ • Minsta insättning 100 kr • 100% insättningsbonus upp till 500 kr • Bonus + insättning måste omsättas 30 gånger • 40 free spins i Big Bass Bonanza värda 1 kr per snurr, omsättning 10 gånger • Giltigt 60 dagar • Endast nya spelare, en gång per hushåll/IP. Spela ansvarsfullt • Stödlinjen.se • (020-819100)